Konflikthanteringskurs, Högskolan i Borås våren 09

5.2. Introduktion till kursen. PRESENTATION. Praktiska frågor och gruppindelning. Egna frågeställningar/ fall  kring konflikter inventeras. Introduktion till  empatisk kommunikation ”Giraffspråket” – Non-Violent-Communication . (HPO) 

Powerpoint från föreläsningen 

”GIRAFFSPRÅK” med långsiktiga konsekvenser

Litteratur: Nonviolent Communication - ett språk för livet av Marshall B. Rosenberg

Där här dikten finns i början av boken, fast på svenska, men jag tycker den är vackrare på engelska.

Words are Windows (or They're Walls)

I feel so sentenced by your words,

I feel so judged and sent away,

Before I go I’ve got to know

Is that what you meant to say?

Before I rise to my defence,

Before I speak in hurt or fear,

Before I build that wall of words,

Tell me, did I really hear?

Words are windows, or they’re walls,

They sentence us, or set us free.

When I speak and when I hear,

Let the love light shine through me.

There are things I need to say,

Things that mean so much to me,

If my words don’t make me clear,

Will you help me to be free?

If I seemed to put you down,

If you felt I didn’t care,

Try to listen through my words

To the feelings that we share.

(Ruth Bebermeyer, from Marshall B. Rosenberg, Ph.D: “Nonviolent Communication – a Language of Life”)

Citat ur boken:

1. "När jag studerat vilka faktorer som påverkar vår förmåga att fortsätta vara medkännande, slogs jag av vilken stor betydelse språket och vår användning av orden har. Jag har hittat ett specifikt förhållningssätt till kommunikation, att tala och lyssna, ett sätt som leder till att vi ger av glädje. Ett sätt som gör att vi får kontakt med oss själva och med andra så att vår naturliga medkänsla blomstrar. Detta förhållningssätt kallar jag NVC, en förkortning av det engelska Nonviolent Communication." (M.Rosenberg s. 20)

2. "NVC ger oss vägledning i hur vi kan ändra vårt sätt att uttrycka oss och vårt sätt att lyssna. Istället för att vara slentrianmässiga reaktioner, blir på så sätt våra ord till medvetna svar, fast förankrade i vår uppmärksamhet på vad vi uppfattar, känner och vill."

3. "NVC, ett sätt att kommunicera som hjälper oss att ge från hjärtat."

4. "Vi ser relationer i ett nytt ljus när vi använder NVC för att ta kontakt med våra egna och andras behov."

Given To, by Ruth Bebermeyer

I never feel more given to

than when you take from me –

when you understand the joy I feel

giving to you.

And you know my giving isn’t done

to put you in my debt,

but because I want to live the love

I feel for you.

To receive with grace

may be the greatest giving.

There’s no way I can separate

the two.

When you give to me,

I give you my receiving.

When you take from me, I feel so

given to.

-Song “Given To” (1978) by Ruth Bebermeyer

from the album, Given To

5.För att komma fram till en ömsesidig önskan att ge helhjärtat, fokuserar vi vår medvetenhet på fyra områden - det vi kallar de fyra komponenterna i NVC:

Observation - av det som faktiskt händer i en situation, vad som sägs eller görs som berikar vårt liv eller inte och sedan kunna säga vad människor gör som vi giller eller inte utan att blanda i  någon kritik eller tolkning.

Känsla - som vi känner när vi observerar denna handling; ilska, ängslan, sorg, rädsla, glädje...

Behov - som vi har som hänger ihop med dessa känslor.

Önskemål - som kan berika våra liv

Här är ett exempel på hur jag använde det helt nyligen (jan-09) i skolan:

Lektion pågår i ett litet klassrum, vi ser på film. Utanför i korridoren sitter några elever och lyssnar på musik från mobilen. Volymen är väldigt hög. Inne i klassrummet har vi svårt att höra vad som sägs på filmen. Jag öppnar dörren (med giraffspråket i åtanke) och säger till eleverna utanför:

Just nu ser vi på film här inne och jag hör att ni spelar musik väldigt högt. (Observation vad jag hör)

Jag förstår att ni gillar att lyssna på musik - men jag och eleverna här inne blir ganska irriterade när vi inte hör vad som sägs på filmen. (Känsla av irritation)

Vi vill gärna se färdigt filmen och höra vad som sägs (Behov)

Så nu ber jag er att antingen sänka musiken eller gå ut på skolgården. (Önskemål att få se färdigt filmen utan att störas av musiken).

Hur det gick? Eleverna bad genast om ursäkt och gick faktiskt ut på skolgården. Jag mådde bra  (och hade inget förhöjt blodtryck) och jag är säker på att dessa elever inte kände sig påhoppade utan accepterade mitt önskemål att tillsammans med mina elever få se färdigt filmen.

Ett annat exempel skedde utanför ett annat klassrum där det också var stökigt utanför. De som stod för oväsendet var 3-4 killar från ett annat arbetslag som egentligen inte alls har utanför "mitt" klassrum att göra. Även den här gången använde jag mig av giraffspråket och killarna bad genast om ursäkt och gick därifrån. Ca en månad senare (mitten av april-09), samma klassrum och samma elever i klassrummet. Det är riktigt varmt inne i klassrummet och jag öppnar därför dörren och utanför står återigen samma gäng från det andra arbetslaget. Den här gången hade de egentligen inte stört för jag hade inte hör dem, men de frågade om de störde. Jag tänkte då att jag skulle se vad som hände om jag sa "ja, det gör ni faktiskt". Döm om min förvåning - de bad återigen om ursäkt och gick därifrån! Dagen efter kände jag mig faktiskt tvungen att berätta för de här killarna att jag går den här kursen och att de inte alls hade stört, men att jag helt enkelt var tvungen att testa och se vad som hände. Jag berömde dem och sa att de verkligen hade gjort sin del och att de hade varit så trevliga.

Jag har under fyra år använt mig av "giraffspråket" och lärt känna mig själv mycket bättre. Egentligen har jag (haft) ett hett temperament - men jag blir så gott som aldrig arg, eller ens irriterad längre, tack vare att jag hellre är giraff än varg. Jag arbetar på ett IV-gymnasium med ungdomar från många olika kulturer, men alla människor vill bli bemötta med respekt och värme - oavsett vilken bakgrund man har. Det är som det beskrivs i dikten ovan att det är en glädje att ge.

6. När vi använder oss av denna process kan vi antingen uttrycka oss själva eller höra dessa fyra komponenter i det andra säger. Men det är viktigt att komma ihåg att NVC behöver anpassas till olika situationer och till olika personliga och kulturella stilar.

19.2.Föreläsning: TEORIER OM UTVECKLING.

Utvecklingspsykologiska aspekter på relationer och pedagogens personliga mognad.  

Läs: Normell: Pedagogens inre rum   

Sammanfattning av boken klicka här - av Friedrich Lieber

Pedagogens inre rum (powerpoint)

Affektteori och skam (powerpoint)

Jag har under "Andra metoder" uppe till höger lagt in en länk angående medling. Det var en på kursen som hade sett ett program "Öga mot öga" som handlade om hur en pappa rycker ut för att skydda sin mobbade son i skolan. Det blir bråk, polisanmälan och tidningsrubriker. Nu är det skolavslutning och pappan är förbjuden att komma. Han kommer ändå, och hamnar öga mot öga med skolans rektor. Länken till tv-serien klicka här. (18/4-09, Öga mot Öga är borttaget från nätet men det kanske går att få tag på den på annat sätt om man är riktigt om sig och kring sig.)

5.3. Föreläsning.  NVC, LIP, ANSVARSTRAPPA. Olika  metoder presenteras. Diskussion om betydelsen av fokus och förhållningssätt. (HPO) 

Läs: Måhlberg: Lösningsinriktad pedagogik

Ahola: Ansvarstrappan    

Ansvarstrappan

Boken handlar om ansvarsfostran. Med det menar författarna all den verksamhet runt barn och ungdomar som leder till att de kan ta ansvar för sig själva och sina gärningar. Författarna menar att vi i stället för att påstå att någon saknar självkänsla ska använda den mer positiva termen outvecklad självkänsla.

Den som bryr sig om andra människor och om miljön har ansvarskänsla. Hos de flesta barn och unga måste ansvarskänslan läras in under ett längre tidsperiod, kanske under flera år.

Den som inte låter sina egna framgångar skada eller underkuva andra har ansvarskänsla. Det sker genom att ta ansvar för sig själv och sina handlingar.

Korta sammanfattningar av kapitlen:

Kapitel 1:Principerna för ansvarsfostran

En kort historisk sammanfattning av uppfostran på 1800-talet (i Finland) som gick ut på att individen skulle respektera överheten och vara lydig. Via 1900-talets första årtionde då synen på uppfostran förändrades till att i slutet av 1900-talet började lärarnas roll förändras från att vara kunskapsutdelare till att bli handledare för aktiva elever. Ju mer friheten ökade för eleverna desto svårare blev det att hålla ordning i klasserna, vilket oroade lärarna.

Den diskussion som pågår nu, enligt författarna, är att många förfasar sig över att det inte är tillräckligt med disciplin i skolan - att den borde vara strängare- och att eleverna inte tar tillräckligt stort ansvar.

Kapitel 2: Bakgrundsfaktorer

Bakgrundsfaktorer till den modell som presenteras i boken.

1. lösningsfokuserad terapi
2. social konstruktionism
3. teorin som social inlärning
4. förlikning
5. Glassers realitetesterapi
6. den lutherska moraluppfattningen och de västerländska rättsbegreppen
7. vårdprogram vid familjevåld

2.1 Lösningsfokuserad terapi fokuserar på klienternas förhoppningar och mål i stället för att fokusera på deras problem. Uppfattningen är att klienten vet lösningen på sitt problem, även om de ännu inte vet att de vet. Tanken är att när klienten väl riktar fokus mot framtiden, när de märker att de är på rätt väg och vet om de resurser som de kan använda för att lösa sina problem, då är det möjligt för en förändring.

I arbete med vägledning till ansvar med t.ex. elever i skolan tillämpas den här principen som så att man inte fokuserar på vad det berodde på att eleven gjorde något orätt, utan fokuserar på vad som kan göras för att det inte ska upprepas. Men under inga som helst omständigheter får man bortse från känslor och erfarenheter hos en människa som har blivit utsatt för en orätt handling. Därför är det viktigt att se från offrets synvinkel hur han/hon upplever det som han/hon upplevt och blivit utsatt för.

Genom att omvandla klagomål och problem till framtida mål och att hitta tillfällen och situationer där personen i fråga lyckats handla på rätt sätt, kan man då fokusera på vad det var som gjordes på ett annat sätt och blev ett lyckat resultat. Det är viktigt att bygga upp tillräckligt med små och konkreta mål för

att följa med framstegen.

I nedanstående tabell redovisas skillnaderna i ett problemfokuserat sätt & lösningsfokuserat sätt

2.2 Social konstruktionism

Kärnan i denna teorin är uppfattningen att den sociala verklighet vi lever i byggs upp gemensamt i samverkan med andra. Man kan då inte hitta den absoluta sanningen när man vill förklara olika sociala och psykologiska företeelser. Om man försöker finna orsaken till ett visst beteende är svaret som man får bara giltigt för just den tid som är nu. När tider och kunskaper förändras, ersätts förklaringar med nya och mer trovärdiga tolkningar. Detta leder till att det inte ens lönar sig att försöka finna svaret på frågan varför människor uppför sig som de gör.

Om ovanstående då tillämpas på ansvarsforstran innebär det att man t.ex. kan ersätta de förklaringar som leder till pessimism (aggressivitet, empatibrist...) med förklaringar som är mer positiva, t.ex. tanklöshet, omognad, stressreaktioner...

Konstruktonisterna menar att, till skillnad från det allmänt accepterade sättet att se människans personlighet skapad av gener och erfarenheter, de flesta egenskaper som tillskrivs en människa endast existerar i relation till andra människor. Alltså, en tuffing kan vara hjälpsam och omtänksam beroende på vem han är tillsammans med eller i vilken situation han befinner sig i.

Kapitel 3: Ingripande i orätta gärningar och utredning av situationen

Kapitel 4: Ansvarstrappan

Kapitel 5: Mot en ny identitet

Kapitel 6: Samarbete med elevernas föräldrar

Kapitel 7: Projekt för gemensamt ansvar

Kapitel 8: Exempel

Bilagor

19.3. Föreläsning och seminarium: VÄRDEGRUND OCH YRKESETISKA ASPEKTER. ( KBY)       

Läs: Orlenius, Bigsten: Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogens vardag.

Till detta tillfälle skall vi ha förberett oss med en frågeställning ur litteraturen. 

Powerpoint från föreläsningen

Utdrag ur boken:

Vilka värden, värderingar och normer utgör grunden för lärares handlingar?

Kapitel 1: Den moraliska dimensionen i pedagogers arbete

- i det här kapitlet synliggörs hur yrkesetiken kommer till uttryck i den vardagliga verksamheten.

- relationen lärare-elev

- valet av undervisningsstrategier

- lärarens ansvar för barn och ungdomars framtida liv

- andra faktorer som påverkar

- olika möjligheter att se helheten i moraliska dilemman

- en modell att moralisk fostran baseras på medkänsla

- via kritisk reflektion kring det som påverkar människors liv utvecklas empati, men det är inte tillräckligt att veta och förstå andra människors handlande (empati). Man måste även kunna ta ansvar för den andre och visa medkänsla.

Föreläsning 2 april

2.4. Föreläsning: GRUPPSYKOLOGI. Gruppsykologiska aspekter på konflikter, skolkulturer, organisationer, hierarkier och roller. Christer Wede (CWE)

Powerpoint från föreläsningen

16.4. Workshop: DRAMA. Konflikthantering med drama. ( GFI ).

Lite länkar:

Forumspel 1

Forumspel 2 (Du har huvudrollen i ditt liv)

Teater- och dramaövningar

Värderingsövningar m.m.(Göteborgs stads trafikkontor) - riktigt bra sida

Peace quest

7.5. Litteraturseminarium. BARNS KAMP MED VUXNA. Förbered med egna frågeställningar kring maktkamp, vuxenroll, hot och våld i kommunikationen. Reflektera utifrån bokens innehåll och diskutera empatins betydelse i ett samtal. Övningar i empatisk kommunikation. ( HPO, ASB)

Läs: Jorgenssen, Schreider: Fighter relationen. Barns kamp med vuxna.

28.5. Examination . ( HPO, ASB)

Presentation och diskussion av examinationsuppgifterna:

1. enskilda arbeten

2. gruppgestaltningarna.

3. utvärdering av kursen