Specialpedagogik Perspektiv och Teorier – Ann Ahlberg, professor i pedagogik

Ideologi

åd Forskning – tittar på den normativa skolan (pol. )

Verksamhet – specialpedagogiken i skolan har sett olika ut genom tiderna

Koppling mellan forskning ideologi och verksamhet

Specialpedagogiken som kunskapsområde och forskningsdisciplin samt specialpedagogiska åtgärder är nära kopplade till och beroende av utbildningspolitiska. intentioner och beslut som t.ex. ” en skola för alla”. SOU 1999:63 s. 192

· INKLUDERING fungerar det i verkligheten?

· Vad förväntar jag mig att eleverna lär, tar ansvar och vill? Kan man ha stora krav på alla elever? Särskoleelever?

· Viktigt i att i praktiken – i undervisningssituationen – att inte vara ensam hela tiden för att få tid att reflektera.

· Kan/Hur/Bör man som NY speciallärare/specialpedagog på en ny arbetsplats försöka ”bryta” upp t.ex. smågrupper?

Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse

Kommunaliseringen har bidragit till att det ser olika ut i skolan

Differentieringen

Individualiseringen

Påverkan hemifrån

è Har vi en likvärdig skola?

Vad är vetenskap enligt ordboken?

· System av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten.

· Mängden av säker kunskap vunnen med sådana metoder…

Specialpedagogik som vetenskap

- Vetenskaplig verksamhet syftar till kunskap, förståelse och insikt

- Vetenskaplig verksamhet är inte privat. Andra ska kunna ta det, för att arbeta vidare inom sina områden

- Vetenskaplig verksamhet karakteriseras av rationellt tänkande och systematik, men även kreativitet, inlevelseförmåga och fantasi. Se på något på ett nytt sätt,

- Vetenskaplig verksamhet har ett kritiskt inslag som kräver ett viss mått av distans till den egna verksamheten – en reflekterande hållning. Att kunna ta ett steg tillbaka, ha ett självkritiskt förhållningssätt. Kunna fördjupa sig i det som okänd. Frigöra sig från förgivettagande.

- Vetenskaplig verksamhet inbegriper etiska och moraliska övervägande. (ex. Gillbergs studie/ Eva Kärve)

- Vetenskaplig verksamhet ska ha både teoretisk och praktisk relevans

Några etiska frågeställningar:

Informerat samtycke

Konfidentialitet

Konsekvenser t.ex. tryckning av rapport

Forskarens roll makt – intrång

Specialpedagogisk forskning

Att studera samspelet mellan individ och miljö

Att utveckla specialpedagogiska teorier som är grundade i beskrivningar och analyser på individ-grupp-org och samhällsnivå. Att bidra till att skapa kunskap och förutsättningar för att organisera miljöer för lärande som stimulerar kunskapsbildning och delaktighet hos indiver som har eller kan tänkas fö svörigheter av variernade slag och därmed behov av särksilksa insatser och stöd

Att bidra till att skap kunskap och förutsättningar för att organisera miljöer för lärande som stimulerar

Teorier

- Tankekonstruktioner som används för att beskriva och förklara observerade företeelser eller för att ge mening och innebörd åt upplevda eller iakttagna fenomen

- System av verifierbara eller falsifierbara hypoteser

Förklaringsmodell

· Medicinska/neurologiska

· Psykologiska

· Sociologiska (kön, etnicitet, klass[VAC1] )

· Pedagogiska

Specialpedagogiska perspektiv, Skidmore 1996

· Psyko-medicinskt perspektiv med fokus på individer (micro-nivå)

· Sociologiskt perspektiv med fokus på samhället (makro-nivå)

· Organisationsperspektiv med fokus på institutioner (meso-nivå)

Två överordnade perspektiv

· Individ/diagnosticerande/kategoriskt/kompensatoriskt

· Relationellt/deltagande/inkluderande/kritiskt

Det kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2003)

Utgår från en medicinsk/psykologisk tradition där diagnosticeringen blir central. Man identifierar grupper som uppvisar samma typ av problem och söker efter processer som kan bidra till förståelsen av problematiken samt föreslår metoder och åtgärder för att kompensera de problem som individerna uppvisar.

Kritik av den specialpedagogiska forskningen

· Den specialpedagogiska forskningen bedrivs ofta i avsaknad av teorier och med en alltför låg medvetenhet om vetenskaplig hållning. (rosenkvist, 1995)

· Huvuddelen av den forskning som finns är utförd inom den ”segregerande diskursen av integrering” vilket innebär att forskningen är ganska dominerad av att analysera handikapp- orsaker, utveckling och prognoser. (Haug,1995)

Det kritiska perspektivet

· Har en ideologikritisk ansats i den meningen att grunder för specialpedagogiken sätts ifråga.

· Specialpedagogiken ses inte som ett rationellt svar på barns faktiskt existerande olikheter, utan tvärtom som en verksamhet som marginaliserar och pekar ut barn. Man söker faktorer som ligger ”bakom” specialpedagogik såsom professionella diskurser och intressen, skolans misslyckande och strukturellt och socioekonomsikt förtryck (Skrtic,)1991). (Nilholm, 2009)

Kritik av den specialpedagogiska forskningen

Ideologi snarare än empiri och teoribildning präglar forskningsfältet

(Utvärdering av specialpedagogiska programmet vid svenska universitet och högskolor Rapport nr 10 Högskoleverket 2006)

Dilemma perspektivet

I dilemma perspektivet är ett centralt antagande att moderna utbildningssystem står inför vissa grundläggande dilemman. Det handlar om motsättningar som i egentlig mening inte går att lösa, men som finns inbyggda i utbildningssystemet och skolans vardag. För att förstå hur utbildningens olika dilemman tar sig uttryck i skolans värld studeras politiskt kontext, skolan som arena för mikropolitik samt skolans verksamhet.

Senare specialpedagogiskt perspektiv

Ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv

Forskningens karaktär

· Forskningen syftar till att studera såväl strukturella aspekter av skolans verksamhet som den enskilde elevens lärande och delaktighet i skolans gemenskap

· Sambanden mellan skolan som samhällelig institution, den sociala praktiken och den enskilde elevens förutsättningar att lära. (Ahlberg, 2007)

Central begrepp:

Kultur- kontext- process

Delaktighet – kommunikation - lärande

Det handlar om att studera komplexa samband mellan

· Barns och ungdomars olika förutsättningar och behov

· Det dagliga arbetets organisering och innehåll

· Skolans organisation och styrning

Elevens ”behov” eller ”rätt”

Thomas och Loxley (2001) menar att begreppet behov ar bidragit till bibehållande av exkluderande förhållningssätt inom specialpedagogisk verksamhet, genom att ordet behov förstärker kopplingen till en skada eller brist hos eleven.

De förespråkar istället en bredare betydelser som mera handlar om ”an agenda of rights”.

Specialpedagogisk forskning vid IPD

· Kunskapsbildning om särskilda villkor och förutsättningar i samspelet mellan individ och miljö.

Vad forskas det om

· Forskningen är riktad mot att studera barns, elevers och vuxnas delaktighet, kommunikation och lärande i olika kontexter och situationer. Studierna fokuserar på individ- grupp – skol- och samhällsnivå.

Delaktighet…

Lärande…

Studieobjekt…

------