Anknytningsteori (Bowlby, Ainsworth, Main)
2010-01-14
Helena Pokka
Litteratur: Anknytningsteori; Anknytning i praktiken; Daniel Sterns teorier
Kulturella glasögon= ”mångsyn”, kan man se det på ett annat sätt?
Bakgrund: skolpsykolog. Jobbar nu på Högskolan i Borås. Leder många kurser på Högskolan, t.ex Konflikthanteringskurs.
Barnet blir förändrat beroende på vem som tittar på det.
1. Det ängsliga barnet som aldrig blir tillräckligt nöjd med den tid den får av mig. Det är lika ängsligt när man går ifrån det – när man lämnar det. Klänger sig fast…Helena visar en kängurudocka (?) . Ängsligheten fostras in i barnet. Många kulturella aspekter hur man ska vara i fara och som människa. Helena berättar om när hon var på ”lärarutbyte” i Kenya och såg på barn som bars på ryggen väldigt länge av sina mammor. Den andra sidan av barnet som när man inte är i närheten är bråkigt, stökigt – det provocerar. De behöver min ilska för att lugna ner sig. De blir tysta, men för den delen inte nöjda. Diagnosticeras ofta med damp, adhd… Helena visar en skata
2. Det andra typen är det duktiga barnet som har integritet. De gömmer ofta det de håller på med när vi kommer fram till det. De vill inte ha hjälp, fast vi ser att de skulle må bra av hjälp, men de blir istället kränkta. Då kan man själv bli lite sårad. Här kommer man och erbjuder hjälp och så vill barnet inte ta emot hjälpen. Det undviker hjälp, närhet…Ingen som ser att de är väldigt go’a ändå. Det blir svårt att skapa relationer. Ingen kan hjälpa en så’n som jag, jag får hjälpa mig själv och gå på ett SPA! Helena visar en mussla, med ett hjärta som tunga.
3. Barnet som lätt blir tillfredställt. Det söker hjälp och när jag säger att jag kommer strax är det nöjd och litar på mig att jag kommer. Det finns ett ”band” mellan oss. Helena visar en panda.
Bowlby, började forska om anknytningsteorin när han såg hur barn som under andra världskriget skickades ut på landet när London bombades. De barn som stannade kvar var mkt tryggare i sin relation till föräldrar än de i vägskickade barnen när de kom hem igen. Vad händer när barn och föräldrar separeras? Det stör relationen. Vid separationer klipps bandet av. När är det mest skadligt och vad händer när föreningen sker? Mary Ainsworth forskade om detta – ”Främmande – Experiment”. Osäkerhet i föreningar, barnet går fram och tillbaka, är oroligt att mamma ska gå därifrån igen, andra barn undviker vänligt föräldern som får komma till barnet och inte tvärtom. Bowlby tittade på hur har bandet kommit till innan. Varje relation är ett band.
· Anknytningspersoner (omsorgspersoner) som ger barnet fysisk och känslomässig närhet, omsorg, lyssnar och svarar på barnets behov
· Kan vara flera än biologiska föräldrar
· Kulturella aspekter
(Hur lyhörda är vi för barnets behov kontra våra egna behov (t.ex. föräldern som kramar sitt barn fast barnet inte vill det)).
Omsorgsaspekter hos omsorgspersoner
· Lyhördhet
· Förutsägbarhet
· Tålamod
Utveckling av anknytning:
· Ca 0-4 mån öppen, barnet söker trygghet
· 4-7 mån föredrar anknytningspersoner
· Ca 7 mån rädsla för främlingar
· Ca 2-3 år etablerad anknytning
Biologiskt – påverkar hjärnans utveckling
A. Trygghets- och närhetssökande beteende aktiveras vid hot och fara
B. Utforskandebeteende - när barnet är mätt och trygg börjar det lilla barnet utforska – titta, gå iväg. När någon fara inträffar och den vuxna inte finns kvar blir barnet stressat om inte den trygga basen finns där. Barnet ger till slut efter att det t.ex. gråtit och inte någon kommit blir barnet uppgivet. Villkorslös kärlek. Barnet kan inte tillfredsställa sig självt. Hur, när och på vilket sätt lär jag mig att hantera stress…? Detta skapar mönster. Om jag övervägande har fått en närhet om jag är älsklig men inte om jag varit besvärlig och vid hot och fara blir rejected. Hur hanterar jag det?
Organiserade:
· Tryggt
· Osäkert ambivalent
· Osäkert undvikande
Icke – organiserat: desorienterat (visar ”taggtråd”) Barn som har en psykiskt sjuk förälder, eller med missbruksproblem. Kan aldrig förutsäga hur föräldern ska reagera. Omsorgspersonen är någon som barnet är konstant ängslig och rädd för. Sådana barn har sitt anknytningssystem på hela tiden och vid minsta sak kan barnet explodera för det är ett kaos omkring och inom barnet. Dessa barn måste man anmäla till socialtjänsten och INTE utreda själva. T.ex. barnet som inte vill gå hem.
· Mentala representationer av omsorgsrelationer – omedvetna och medvetna erfarenheter
· Påverkar kommande relationer
· Vid hot och fara aktiveras anknytningsbeteendet efter tidigare erfarenheter av relationer
Om vi försvarar mamman – vågar barnet bli argt på mamman.
Om vi anklagar mamman – försvarar barnet mamman.
Inte vill vi att barnet ska behöva försvara mamman för att vi är arga på mamman glömt att t.ex. packa ner barnets gympapåse. Kanske kan vi fråga barnet hur vi kan göra för att det kanske själv kan klara av att ta med sig gympapåsen.
Helena visar Stressbarometern:
Lugn, intresse, lek, kamp, Amygdala läget
Diskussion om att tvinga barnet att lyda genom att hålla kvar det med tvång. Barnet tvingas alltså att kapitulera. Tänker på Cesar Milán – mannen som talar med hundar och inte rehabiliterar hunden utan hundägaren.
Känslor är smittsamma – även lugnet. Jag kan känna in vad du känner. Men som vuxen har jag en roll, ett uppdrag att få barnet att komma till ett läge där det kan läka. Du kan komma till mig, jag kan lyssna på dig. En trygg bas. Emotionell omsorg i skolans värld. Mentalisera, så jag först kan lugna ner mig själv, och när jag kommit till det läge att jag kan prata helt utan affekt, kan jag prata med eleven. Giraffspråket. Film om Giraffspråket som finns på min hemsida om konflikthanteringskursen jag gått hos Helena.
Relationer som skadar oss. Relationer som läker oss. Relationer som skapar oss.
Skamaffekten som Supernanny använder sig av. Barnet kurar, sänker blicken…
Skam och skuld, vad är skillnaden?