hundochkatter.se

I kapitlet beskriver Dimenäs hur teori kan användas som ett redskap. Han skriver att "teorin är ett redskap som används för att se, förstå eller förklara. Begreppet teori betyder just "betraktande".

1. Teori som motsats till praktik. Praktik är när något utförs, när något används eller när något är förankrat i något man kallar verklighet.

2. teorin blir i det fallet något som är motsatsen, det är tankar och idéer hur något utförs eller skall användas.

3. Begreppet används också om hypoteser eller om litteratur vilken beskriver det som kallas verklighet eller praktik.

4. Teori används i uppsats- eller rapportskrivning ofta synonymt med det som kan kallas litteraturöversikt eller forskningsöversikt. D.v.s. hur man via forskare och författare beskriver aktuellt forskningsläge kring en viss frågeställning eller hur aktuell litteratur beskriver ett forskningsområde.

MEN, Dimenäs menar att teori också bör kunna vara det redskap man använder och har nytta av för att kunna betrakta ett problem för att kunna utveckla en djupare förståelse för just det problemet. Som exempel nämns evolutionsteorin för att förstå problem inom naturvetenskapen.

Författaren menar att det är oprofessionellt att inte använda sig av den teori som finns inom det område man forskar kring. Men det är också viktigt att veta vilken teori man ska använda sig av. Att tydligt redogöra för den teori eller de teorier man bygger sin undersökning på är också ett sätt att hjälpa läsaren att bättre förstå de resultat som presenteras i undersökningen/uppsatsen. Dimenäs menar också att man på så sätt också kan stödja inriktningen av analyser och ge bakgrund till de problem man undersöker och det resultat som presenteras.

Dimenäs skriver också att hur människan tolkar sin omvärld beror hennes sociala och kulturella erfarenheter och i vilken kontext hon befinner sig i. Allteftersom får hon fler erfarenheter som kompletteras med andra perspektiv från andra människor, liksom från olika forskares och vetenskapsmäns arbeten, men också sociala, kulturella och historiska aspekter. Människans lärande och utveckling är som en resa i tiden där relationen mellan henne och världen hela tiden förändras. Människans personliga erfarenheter kan dock aldrig ersättas av logiskt ordnade material.

Dimenäs sammanfattar att det är mycket viktigt ”för den som gör en undersökning att ta ställning till frågan om det resultat som presenteras skall uppfattas som något objektivt eller som något som påverkats av forskarens egen förståelse, val och tolkningar. Detta val påverkar i sin tur viktiga delar i undersökningens teoretiska ram och metod likväl som av vilka slutsatser som kan dras av den data som bearbetats. Det utgör också ett exempel på det som vi kallar för teorier om vetenskapen, d.v.s. vetenskapsteori."

I detta avsnitt visas exempel på hur teori kan användas som redskap vid analys av ett empiriskt material, hur man både kan få syn på och tolka olika skeenden i ett insamlat observationsmaterial.

Texten handlar om klassrumsobservationer i en 9:a och tolkas utifrån ett köns-/genusteoretiskt perspektiv. //...// De genusteoretiska ramar som valts i tolkningsarbetet/analysen utgår framförallt från Robert W. Connells (1996, 2003) och Yvonne Hirdmans (1988, 2002) arbeten.

Australiensisk sociolog och maskulinitetsforskare som menar att det finns flera olika positioner av maskuliniteter och femininiteter och att dessa aktivt konstrueras i relation till varandra:

· De maskulina positionerna beskrivs i en hierarkisk ordning och benämns i termer av hegemonisk[1], delaktig och underordnad maskulinitet. (Läs en uppsats sid 32-35. Ladda ner här).

· Den hegemoniska maskuliniteten upprätthåller patriarkatets makt och är den dominerande bilden av ideal manlighet, vilken karaktäriseras av vit hudfärg, heterosexualitet, makt, auktoritet, aggression och teknisk kompetens.

· Hegemonin bygger, enligt Connell, på en allmänt accepterad och förgivettagen uppfattning om vad som är normalt och eftersträvansvärt i kulturen. Dominansen är aldrig säkrad utan måste hela tiden vinnas. Detta görs inte enbart genom förtryck utan även genom byggandet av strategiska allianser mellan olika grupper.

· I första hand bygger hegemonin på mäns dominanta position i förhållande till kvinnor, men det finns också en genushierarki mellan olika grupper av män. Trots att de flesta män inte helt lever upp till den normativa standarden av hegemonisk maskulinitet är de ändå delaktiga i och med att de får de fördelar det innebär att "vara en man i en mans värld".

· Längst ner i hierarkin finns den underordnade maskuliniteten, d.v.s. män som av olika anledningar anses "svaga" eller feminina, t.ex. homosexuella män. (Se uppsatsen ovan sid 32-35)

· Termen marginalisering använder Connell som en beteckning för att förstå andra relationer mellan män som har med olika klass- och etniska bakgrunder att göra. Ex: svarta män i USA som i skapandet av vit maskulinitet spelar en viktig symbolisk roll och män ur underklassen som har en central roll för skapandet av medelklassmaskuliniteter och vice versa. Detta ömsesidiga behov av varandra analyserar Connell i termer av maktrelationer: marginalisering, hegemoni, underordning och delaktighet som kan sägas vara inre relationer i genusordningen.

Connell beskriver olika genusregimer som finns i skolan som visar sig i olika dimensioner av maktrelationer, arbetsdelning, känslomönster och symbolisering. Han menar att skolan är en institution som aktivt medverkar till att skapa olika former av maskuliniteter och femininiteter t.ex. genom skolämnena, sport, vuxenkontroll av adekvata mansbeteende osv. Han menar också att det inte är självklart vad som kategoriseras maskulint och feminint inom olika grupper då det råder en kontextuell rörlighet där plats, sammanhang och inblandade spelar roll för hur olika handlingar ska förstås och vad som ger status. Vissa former av maskulinitet ligger väl i linje med skolans intentioner och som betonar tävling genom kunskap snarare än fysisk konfrontation.

Yvonne Hirdman är historiker och genusforskare. (Se uppsatsen ovan). Inom svensk forskning har hennes förklaringsmodell av det s.k. genussystemet fått stort inflytande. Det handlar om hur manligt och kvinnligt skapas och om maktförhållandet mellan män och kvinnor. Hirdman beskriver genussystemet som en ordningsstruktur av kön, vilket mer än något annat separerar människor och är en förutsättning för andra sociala ordningar. Detta sker enligt Hirdman på två parallella sätt, dels horisontellt, dels vertikalt. Det horisontella innebär att kvinnor och män är varandras motsatser, separerade från varandra – manligt och kvinnligt. Det andra, det vertikala handlar om makt som innebär att män oftast får de mest fördelaktiga positionerna. Mannen utgör dessutom normen för hur människan är, vilket får kvinnan att framstå som avvikande och annorlunda – (t.ex. hjärtmedicin som är utprovad för män. Egen kommentar).

Olika nivåer av vad som uppfattas som typiskt manligt och typiskt kvinnligt, enligt Hirdman:

Hirdman kallar detta för genuskontrakt (klicka på länken för att veta mera.)

Texten fortsätter sedan med en beskrivning av klassrumsobservationer av en 9:a på en fysiklektion, idrottslektion, SO-lektion och en svensklektion. Vad som skiljer lektionerna åt är hur lärarna via sitt agerande tillåter/skapar/förstärker de olika könsroller som finns.

Exempelvis säger läraren under fysiklektionen till klassen när hon berättar att de måste göra en ändring i schemat till nästa fysiklektion då Svens klass behöver använda ritbrädena ” Sven är större och starkare än jag, så det får bli han som får bestämma”. Med det underförstått att hon som kvinna måste ge vika för mannen eftersom han är henne överlägsen à makt, mannen värderas högre, eleverna har inte några invändningar = den naturliga ordningen, alltså det går att se det på både individuell, strukturell och symbolisk nivå. Detta kan också beskrivas med hjälp av Hirdmans genusformel (Jättebra länk!/ Ewa) A-a, dvs. att kvinnan är den avvikande från den manliga normen, hon är den icke fullgoda mannen.

På idrottslektionen delar lärare upp klassen i tjejlag och killag som ska spela basket. Killagen urartar ganska snabbt medan tjejerna samspelar inom lagen och det går schysst till. Hirdman beskriver denna lektion som ett exempel på särhållande då de blir uppdelade i olika tjej- och killag. Läraren säger också att han hade förväntningar att killarna inte skulle klara av att hålla sig till reglerna, medan tjejerna varit ”gentlemannamässiga”. Här skulle Hirdmans formel A-B passa in som bygger på motsatsparet man - kvinna och om vad en kvinna bör/kan göra och inte bör/kan göra. Även underordning/marginalisering av de killar i klassen som inte hängde med i det hårda tempot, de som är svagare och lite rädda, märktes då killarna i matchen positionerade sig inom gruppen.

Under SO-lektionen får eleverna sätta sig på valfri plats. Läraren bedriver traditionell ”katederundervisning”. Den interaktion som finns är att läraren läser frågor från textboken och eleverna svarar. Vid observationen kom det fram att det var flest killar som fick svara 69 killsvar och 20 tjejsvar. Under lektionen fick eleverna också gruppera sig för att tillsammans lösa frågor. Eftersom de fått sätta sig var de ville vid lektionens början blev grupperna också formerade utifrån var de satt. Detta ledde till att två elever som suttit ensamma i var sitt hörn även nu blev ensamma och marginaliseras. Starka positioner förstärks liksom utanförskapet/underordningen.

I tolkning av ovanstående lektion kan Connells teori användas som inte kön som självklart överordnad andra dominansförhållanden. Kön, etnicitet, klass och sexualitet skär ”tvärs igenom” varandra, vilket gör att den hierarkiska ordningen kan variera beroende på situation och kontext. De två ensamma eleverna som kom från komplicerade hemförhållanden och hade då en lägre social status än övriga i klassen. Detta kan enligt Connells teori vara utslagsgivande gentemot den rådande hegemonin som i detta fall var studieprestation, tävlingsinriktning och gruppgemenskap.

Under SO-lektionen var de flest killar som kom till tals och fick mest talutrymme medan tjejerna var tysta. Killarna kan då tolkas som duktiga, aktiva att de är de överordnade medan tjejerna framstår som passiva, okunniga, osynliga. Här skulle Hirdmans formel A-ickeA kunna användas. Formeln beskriver kvinnan som oartikulerad och osynlig, dvs. ”ickeman”.

Under svensklektionen får elever inte sätta sig där de vill. Under treveckorsperioder sitter de på platser som de blivit tilldelade genom lottning. Läraren fördelar frågorna mellan killar och tjejer oavsett om de räckt upp handen eller inte. Vid en diskussion (som går ganska trögt) över en läst text yttrar sig en av tjejerna som är den mest framåt och populäraste tjejen i klassen. Efter att hon yttrat sig blir det en bra diskussion. Eleven sätter, i form av sin höga status i klassen, en traditionellt manlig dominans ur spel och är den som anger tonen. Även här blir social status överordnat kön.

Det påpekas hur en lärare faktiskt kan medverka till att luckra upp fasta mönster bland eleverna, dels genom att ha placering som inte bygger på kamratskap, dels genom att själv fördela frågorna till eleverna, vare sig de räcker upp händerna eller inte.

[1] Den australiensiska sociologen och mansforskaren Raewyn Connell (tidigare Robert Connell) lånar Gramscis term för att beskriva den hierarki av manliga könsroller som finns inom en viss kontext. Den hegemoniska maskuliniteten är den maskulinitet som värderas högst i ett specifikt sammanhang och är förknippad med privilegier. Ofta kan det t ex vara berömda idrottsmän eller manliga rockstjärnor vars sätt att uttrycka maskulinitet upphöjs till den hegemoniska.