Specialpedagogik Perspektiv och Teorier – Ann Ahlberg, professor i pedagogik
Ideologi
åd Forskning – tittar på den normativa skolan (pol. )
Verksamhet – specialpedagogiken i skolan har sett olika ut genom tiderna
Koppling mellan forskning ideologi och verksamhet
Specialpedagogiken som kunskapsområde och forskningsdisciplin samt specialpedagogiska åtgärder är nära kopplade till och beroende av utbildningspolitiska. intentioner och beslut som t.ex. ” en skola för alla”. SOU 1999:63 s. 192
· INKLUDERING fungerar det i verkligheten?
· Vad förväntar jag mig att eleverna lär, tar ansvar och vill? Kan man ha stora krav på alla elever? Särskoleelever?
· Viktigt i att i praktiken – i undervisningssituationen – att inte vara ensam hela tiden för att få tid att reflektera.
· Kan/Hur/Bör man som NY speciallärare/specialpedagog på en ny arbetsplats försöka ”bryta” upp t.ex. smågrupper?
Orsaker till
försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse
Kommunaliseringen har bidragit
till att det ser olika ut i skolan
Differentieringen
Individualiseringen
Påverkan hemifrån
è Har vi en likvärdig skola?
Vad är vetenskap enligt
ordboken?
·
System av beprövade metoder
som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara
verkligheten.
·
Mängden av säker kunskap
vunnen med sådana metoder…
Specialpedagogik som vetenskap
-
Vetenskaplig verksamhet syftar
till kunskap, förståelse och insikt
-
Vetenskaplig verksamhet är inte
privat. Andra ska kunna ta det, för att arbeta vidare inom sina områden
-
Vetenskaplig verksamhet
karakteriseras av rationellt tänkande och systematik, men även kreativitet,
inlevelseförmåga och fantasi. Se på något på ett nytt sätt,
-
Vetenskaplig verksamhet har
ett kritiskt inslag som kräver ett viss mått av distans till den egna
verksamheten – en reflekterande hållning. Att kunna ta ett steg tillbaka, ha
ett självkritiskt förhållningssätt. Kunna fördjupa sig i det som okänd. Frigöra
sig från förgivettagande.
-
Vetenskaplig verksamhet
inbegriper etiska och moraliska övervägande. (ex. Gillbergs studie/ Eva Kärve)
-
Vetenskaplig verksamhet ska ha
både teoretisk och praktisk relevans
Några etiska frågeställningar:
Informerat samtycke
Konfidentialitet
Konsekvenser t.ex. tryckning av rapport
Forskarens roll makt – intrång
Specialpedagogisk forskning
Att studera samspelet mellan
individ och miljö
Att utveckla
specialpedagogiska teorier som är grundade i beskrivningar och analyser på individ-grupp-org och samhällsnivå. Att bidra till att
skapa kunskap och förutsättningar för att organisera miljöer för lärande som
stimulerar kunskapsbildning och delaktighet hos indiver
som har eller
kan tänkas fö svörigheter
av variernade slag och därmed behov av särksilksa insatser och stöd
Att bidra till att skap
kunskap och förutsättningar för att organisera miljöer för lärande som
stimulerar
Teorier
-
Tankekonstruktioner som
används för att beskriva och förklara observerade företeelser eller för att ge
mening och innebörd åt upplevda eller iakttagna fenomen
-
System av verifierbara eller
falsifierbara hypoteser
Förklaringsmodell
·
Medicinska/neurologiska
·
Psykologiska
·
Sociologiska (kön, etnicitet, klass[VAC1] )
·
Pedagogiska
Specialpedagogiska perspektiv, Skidmore 1996
·
Psyko-medicinskt perspektiv med fokus på individer (micro-nivå)
·
Sociologiskt perspektiv med
fokus på samhället (makro-nivå)
·
Organisationsperspektiv med
fokus på institutioner (meso-nivå)
Två överordnade perspektiv
·
Individ/diagnosticerande/kategoriskt/kompensatoriskt
·
Relationellt/deltagande/inkluderande/kritiskt
Det kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2003)
Utgår från en medicinsk/psykologisk tradition där diagnosticeringen blir
central. Man identifierar grupper som uppvisar samma typ av problem och söker
efter processer som kan bidra till förståelsen av problematiken samt föreslår
metoder och åtgärder för att kompensera de problem som individerna uppvisar.
Kritik av den specialpedagogiska forskningen
·
Den specialpedagogiska forskningen
bedrivs ofta i avsaknad av teorier och med en alltför låg medvetenhet om
vetenskaplig hållning. (rosenkvist, 1995)
·
Huvuddelen av den forskning
som finns är utförd inom den ”segregerande diskursen av integrering” vilket
innebär att forskningen är ganska dominerad av att analysera handikapp- orsaker,
utveckling och prognoser. (Haug,1995)
Det kritiska perspektivet
·
Har en ideologikritisk ansats
i den meningen att grunder för specialpedagogiken sätts ifråga.
·
Specialpedagogiken ses inte
som ett rationellt svar på barns faktiskt existerande olikheter, utan tvärtom
som en verksamhet som marginaliserar och pekar ut barn. Man söker faktorer som
ligger ”bakom” specialpedagogik såsom professionella diskurser och intressen,
skolans misslyckande och strukturellt och socioekonomsikt förtryck (Skrtic,)1991). (Nilholm, 2009)
Kritik av den specialpedagogiska forskningen
Ideologi snarare än empiri och teoribildning präglar forskningsfältet
(Utvärdering av specialpedagogiska programmet vid svenska universitet och
högskolor Rapport nr 10 Högskoleverket 2006)
Dilemma perspektivet
I dilemma perspektivet är ett centralt antagande att moderna
utbildningssystem står inför vissa grundläggande dilemman. Det handlar om
motsättningar som i egentlig mening inte går att lösa, men som finns inbyggda i
utbildningssystemet och skolans vardag. För att förstå hur utbildningens olika
dilemman tar sig uttryck i skolans värld studeras politiskt kontext, skolan som
arena för mikropolitik samt skolans verksamhet.
Senare specialpedagogiskt perspektiv
Ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv
Forskningens karaktär
·
Forskningen syftar till att
studera såväl strukturella aspekter av skolans verksamhet som den enskilde
elevens lärande och delaktighet i skolans gemenskap
·
Sambanden mellan skolan som
samhällelig institution, den sociala praktiken och den enskilde elevens
förutsättningar att lära. (Ahlberg, 2007)
Central begrepp:
Kultur- kontext- process
Delaktighet – kommunikation -
lärande
Det handlar om att studera
komplexa samband mellan
·
Barns och ungdomars olika
förutsättningar och behov
·
Det dagliga arbetets organisering
och innehåll
·
Skolans organisation och
styrning
Elevens ”behov” eller ”rätt”
Thomas och Loxley (2001) menar att begreppet
behov ar bidragit till bibehållande av exkluderande
förhållningssätt inom specialpedagogisk verksamhet, genom att ordet behov
förstärker kopplingen till en skada eller brist hos eleven.
De förespråkar istället en bredare betydelser som mera handlar om ”an
agenda of rights”.
Specialpedagogisk forskning vid IPD
·
Kunskapsbildning om särskilda
villkor och förutsättningar i samspelet mellan individ och miljö.
Vad forskas det om
·
Forskningen är riktad mot att
studera barns, elevers och vuxnas delaktighet, kommunikation och lärande i
olika kontexter och situationer. Studierna fokuserar på individ- grupp – skol-
och samhällsnivå.
Delaktighet…
Lärande…
Studieobjekt…
------
[VAC1]Är klassfrågan relevant att fokusera på? Det befäster ju ”klass” i samhället.