Obligatorisk litteratur
Teoretiska perspektiv på språk och kommunikationsutveckling, 7,5 hp
Bjar, Louise & Liberg Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. 292 s.
(Det här är en bok om barns språkutveckling. Femton författare, både praktiker och forskare, diskuterar utifrån sina respektive utgångspunkter utvecklingen av tal- och skriftspråk.Det är en bok som behandlar språkutveckling i allmänhet. Ett kapitel behandlar andraspråksutveckling specifikt. Fokus ligger på förskoleåren och de tidiga åren i skolan. Bokens syfte är att ge kunskaper om barns språkutveckling med utgångspunkt i aktuell forskning. Boken tar upp både den normala utvecklingen och utveckling som berörs av olika hinder. Olika perspektiv på andraspråksinlärning tas också upp.) Lånat på Högskolan, Borås
Brodin, Jane och Lindstrand, Peg (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund. Studentlitteratur. 210 s.
(Datorer och ny teknik skapar förutsättningar och möjligheter till lek, kommunikation och estetisk utveckling för barn och ungdomar med funktionshinder. Denna bok belyser olika perspektiv på informations- och kommunikationsteknik, IKT, och lärande samt betydelse för barn, ungdomar och vuxna med och utan funktionella begränsningar och svårigheter. Boken som har en socialkonstruktivistisk syn på kunskap, lärande och utbildning behandlar bl.a. synen på språk, kommunikation, lek och lärande, samt genus och hur det konstrueras i vår kultur. 
Utvecklingen inom IKT-området går mycket snabbt. Denna andra reviderade upplaga har utöver generell uppdatering kompletterats med ytterligare en studie om IKT som integrerande länk för barn med rörelsehinder.
Boken vänder sig till studenter på lärarutbildning samt lärare i förskola och skola som alla behöver aktuell kunskap om IKT och lärande. Den kan även användas i andra utbildningssammanhang. Provläs 1 kapitel: klicka här.) Lånat på Högskolan, Borås
Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber Distribution. 119s.
(Att läsa och skriva - forskning och beprovad erfarenhet ges nu ut både som bok och i närversion, lätt reviderad och uppdaterad. Den innehåller fem kapitel som behandlar olika aspekter på läsning och skrivning. De två inledande kapitlen fokuserar språket som kommunikationsmedel och den funktionläsning och skrivning har idag. Vad innebär exemepvis det vidgade textbegreppet, vad menas med textrörlighet, hur går det till att lära sig läsa och skriva och hur påverkar nya medier och förändringar i omvärlden barns och ungdomars läsande och skrivande? Modersmål och svenska som andraspråk är titeln på det tredje kapitlet som behandlar frågor om hur barn tillägnar sig majoritets-respektive minoritetsspråk, hur lärande går till för elever med flera språk och modersmålets roll för inlärning och identitet. I nästa kapitel, med rubriken Läs- och skrivsvårigheter, riktas uppmärksamheten mot barn i behov av särskilt stöd i sin läs-och skrivutveckling.
Svårigheter med att lära sig läsa och skriva kan vara av olika slag, de måste uppmärksammas tidigt och den stödjande undervisningen anpassas väl för att eleverna ska få rätt hjälp. I det sista kapitlet, Pedagogiska konsekvenser, diskuteras pedagogiken ur många perspektiv. vad är det egentligen som behövs för att alla barn kan komma till sin rätt i skolan? Vilka pedagogiska möjligheter finns? Hur mycket betyder stimulans, klassens storlek och skolans utrustning? Och framför allt - vad betyder läraren? Boken riktar sig till pedagoger, lärarutbildare och lärarstuderande och är givande för alla professionella som arbetar med skolutveckling. Den är också intressant för föräldar och andra som intresserar sig för det fantastiska redskap för kommunikation och lärande som språk innebär!)
Ladda ner, klicka här.
Myndigheten för skolutveckling (2003).
Baskunnande i matematik. Fritzes förlag. 103s.(Boken Baskunnande i matematik ska stödja lärare och skolor i att utveckla undervisningen i matematik och ge impulser till samtal om matematikämnets betydelse i dagens och morgondagens samhälle. Resonemangen kring baskunskaper, basfärdigheter och baskunnande behöver i det lokala utvecklingsarbetet problematiseras. Vilka kunskaper som krävs av en elev eller medborgare ändras med tiden. Boken diskuterar även sambanden mellan bedömning och betyg. Bedömningsinstrument bör utformas för att stödja elevers lärande och bidra till att bedömningen blir allsidig och i samklang med läroplanens kunskapssyn. Bedömningen bör främja lusten att lära och ökar tilltron till den egna förmågan.)
Delkurs 2a: Teoretiska perspektiv på läs‐ och skrivutveckling och läs‐ och skrivsvårigheter, 7,5 hp
Snow, Catherine E., Griffin, Ped 6 Burns, Susan M (2005). Knowledge to Support the Teaching of Reading. Preparing Teachers for a Changing World.Jossey‐Bass. 150s.
("It is generally accepted that reading with comprehension is key to success in all academic domains. This means that every teacher must be able to help students deepen their reading and writing skills. What is the core knowledge base teachers need for this task? Knowledge to Support the Teaching of Reading offers a definitive guide to reading and literacy preparation in teacher education and professional development.")
Provläs kap 1: klickahär.
Kullberg, Birgitta & Åkesson, Eber (2007). Emergent Literacy. Femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Rapport nr 2007:01. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Ladda ner: klicka här.
Annan bra länk om Emergent Literacy: klicka här.
Delkurs 2b: Teoretiska perspektiv på matematikutveckling och matematiksvårigheter, 7,5 hp
Engström, Arne (2003) Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Rapporter från pedagogiska institutionen, 8. Örebro universitet. 44s.
Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Studentlitteratur. 300s.
(Målet för matematikundervisningen är att elever skall lära sig matematik som kan användas i såväl samhälle och yrkesliv vid vidare studier i matematik och andra ämnen.
En viktig del av matematiklärarens yrkeskunnande är att känna till hur elever i olika åldrar bygger upp sina matematikkunskaper. Undervisningen bör därför inriktas mot att eleverna lär sig matematiska modeller som bygger på räknelagar och räkneregler som i sin tur utgör verktyg vid lösning av olika typer av problem. I fördjupat lärande lär de sig också att använda giltiga matematiska modeller på ett insiktsfullt sätt.)
Läses i både delkurs 2a och 2b:
Engqvist, Anders (1996). Om konsten att samtala. Prisma.
(Författaren Anders Engquist vänder sig till dem som i sitt arbete vill få kunskaper och inspiration att genomföra samtal som leder till utveckling för individer utan att därför komma in på djuppsykologiska området. Boken används exempelvis inom sjukvård, arbetsförmedling, företagshälsovård, syo-verksamhet och socialtjänsten. Mycket av bokens popularitet beror på att författaren använder ett enkelt och lättfattligt språk om sådant som är allt annat än enkelt och självklart.)
Sterner, Görel och Lundberg, Ingvar (2002). Läs‐ och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Nationellt Centrum för Matematik. Grafikerna Livréna i Kungälv AB 182s.
Ladda ner del 1: Klicka här.
Ladda ner del 2: Klicka här.
Ladda ner bilaga: Klicka här.
Aktuella vetenskapliga artiklar maximalt ca 70 s. tillkommer.
Referenslitteratur:
Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se