|
Plugga till speciallärare, 2009-2012
SPP200, Specialpedagogik – samverkan och individers utveckling,
15 hp
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4
Julhelgen 2009
Sedan 1 september 2009 pluggar jag till speciallärare på Göteborgs Universitet genom "Lärarlyftet".
Jag har länge funderat på att läsa till specialpedagog, men känt att det inte är riktigt det som jag vill.
När nu chansen kom att läsa till speciallärare kändes det helt riktigt, för det är ju eleverna som jag
först och främst vill arbeta med.
Nu är det snart dags att sätta sig i skolbänken igen för termin 2. Jag tänker fortsätta dokumentera
min utbildning här på min hemsida för jag tycker det är så tråkigt att samla en massa anteckningar i
pärmar. Visst är det väl fler än jag som efter ett antal år hittar pärmar som värmer bokhyllan,
bläddrar i dem och sedan kastar dem? Jag tänker för min del ändra på det - samtidigt kanske någon
annan har nytta av det som jag skriver. Så välkommen till min hemsida.
1 juni-10
Ja, så är då ännu en termin avklarad. Examinationen gick jättebra och det blev många bra diskussioner som sammanfattade mycket av det vi läst och diskuterat under terminen. Vi hade Kerstin Marsk som examinator i vår studiegrupp och hon inledde examinationen med att tala om att alla var godkända. Det tyckte vi var väldigt bra för det innebar att det blev en väldigt avslappnad förmiddag. Innan vi skildes åt gick vi till Feskekörkan och köpte oss en varsin sallad och satte oss på trappan ner mot vattnet. En Paddanbåt passerade med turister och vi skojade jag och Maria att nu pekar guiden ut oss för turisterna och säger: "Där på trappan sitter det några blivande speciallärare som just klarat av de första 30 poängen!" Grattis till oss och ni andra på kursen. Vi ses igen till hösten. Glöm inte att kolla in den här sidan i sommar och hör gärna av er.
Ni som ännu inte har gått den här kursen - passa på att läsa så mycket som möjligt!
SOMRIGA HÄLSNINGAR - EWA
Ewa Ögren hundochkatter@hotmail.com
Kursinfo
Övrig information om utbildningen, kursplan och litteraturlista finns här.
 = läst  = har lånat (av A-L)  har som fil har själv
* Rekommenderas att läsas
Ahlberg, Ann (1999).På spaning efter en skola för alla. IPD‐rapporter Nr. 1999:08. kap 6 (s.162‐181).
Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Särtryck 20 s.
(Läses av speciallärarna i kursen)
Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2006). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem.
Kap. 3, 5 och 10‐11. Stockholm: Liber. c:a 100 s.
* Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1996). Vägval och växande – förhållningssätt, kunskap och
specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. 232 s.
Engquist, Anders (1996). Om konsten att samtala. Kristianstad: Rabén Prisma. 250 s.
*Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001).Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.425 s.
Hjörne, Eva & Säljö Roger (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet
i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Kap. 3-8.
Jakobsson. Inga-Lill (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos.
(Göteborg Studies in Educational Sciences 185) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Avhandlingen kan
beställas via mail: acta@ub.gu.se 227 s.
Jordan, Thomas (2006). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet.
86s. Utdrag ur häftet:
Del 1 (Konfliktkunskapens ABC): Ladda ner här ;
Del 2 (Eskalationstrappan): Ladda ner här och här
Artiklar av Thomas Jordan mfl: Ladda ner här
Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (red.) (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Kap. 1, 2, 9, 10.
Lund: Studentlitteratur. (Läses av specialpedagoger i kursen)
Lundgren, Marianne & Persson, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete.
Stockholm: Svenska kommunförbundet. 85 s. Ladda ner här.
SOU 2003:35. För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeck‐kommittén.
Kap. 7‐8, 11. Stockholm: Regeringskansliet. 92 s. Ladda ner här.
Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Del 1‐4.
Lund: Studentlitteratur. 251 s.
Vetenskapliga artiklar på svenska och engelska, ca 50 s. tillkommer.
Ahmadi, Nader (2003). Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber. 227 s.
*Andersson, Inga (2001).Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS. 241 s.
- Andersson, Inga (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS. 237 s.
Angel, Birgitta & Hjern, Anders (2004). Att möta flyktingbarn och deras familjer. Lund: Studentlitteratur.217s.
Attwood, Tony (2001). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Stockholm: Natur och Kultur. 233 s. Mina egna anteckningar.
- Bakk, Ann & Grunewald, Karl (2004). Omsorgsboken. Stockholm: Liber. 385 s.
- Borge, Anne (2005). Resiliens – risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. 156 s.
- Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald – förskolan som arena för integration. Hässelby: Runa. 126 s.
- Fyhr, Gurli (2006). Den förbjudna sorgen – om förväntningar och sorg kring det handikappade barnet.
Stockholm: SFPH. 60s.
- Holmqvist; Mona (red) (2004). En främmande värld – om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur. 206 s.
- Juul,J och Jensen, H (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm. Runa 271 s.
- Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. 131 s.
- Kinge, Emelie (2008). Barnsamtal – den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter.Lund: Studentlitteratur 206 s.
- Löfgren‐ Mårtensson, Lotta ( 2005). "Får jag lov?" Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur. 220 s.
- Myndigheten för skolutveckling (2003). Olikas lika värde – om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. 81 s. Ladda ner här.
*Nordahl, Thomas, Sorlie, Mari‐Anne, Manger,Terje & Tveit,Arne (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber 264 s.
- Orlenius, Kennert & Bigsten, Airi (2006). Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogers vardag. Stockholm: Runa 157 s.
- Patfoort, Pat (2001) I want, you don`t want. Nonviolence Education. Freeport: Cobblesmith
Skolverket (2006). På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.72s. Ladda ner här.
- Thornberg, Robert (2006).Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. 268 s.
- Thors, Christina red (2007) Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag 161s
- Trillingsgaard, Anegen., Dalby, Mogens & Ostergaard, Johan(red) (1999). Barn som är annorlunda Lund: Studentlitteratur. 180 s.
- Wrethander Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. 185 s.
Referenslitteratur
Stukát, Staffan (2004). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur. 189 s.
SPP 200
Speciallärarexamen (SFS 2008:132)
Specialpedagogexamen (SFS 2007:638)
Kursplan
Schema SPP200 Kursanslagstavlan
Fronter
Ti 1.6 eller On 2.6
09.00-16.00 Exmination och kursvärdering
Examinationsschema
Enskilt skriftligt slutdokument
Mot bakgrund av dina erfarenheter av barn/elever i svårigheter skall du reflektera över någon frågeställning eller problematik som du finner intressant. Ta din utgångspunkt i en specifik frågeställning från något av kursens moment. Fördjupa dig i denna och relatera dessutom till kursens övriga moment. Dina reflektioner ska knyta an till litteratur (obligatorisk och valbar), föreläsningar, samtal, studiebesök m.m. som ingått i kursens moment. Relatera dokumentets innehåll till lärandemålen.
Ni väljer själva hur ni vill strukturera ert arbete men tänk på att dela upp innehållet under lämpliga rubriker. Inled gärna med en kort beskrivning av den verksamhet du utgår ifrån.
Omfång: 4-5 sidor exklusive referenslista. Skickas till exminationsgruppens deltagare samt respektive lärare senast den 24.5 2010.
Mångkultur – identitet – delaktighet
Identitetsutveckling och lärande ur ett mångkulturellt perspektiv är centrala teman i detta moment.Begreppen kultur och interkulturellt förhållningssätt diskuteras och problematiseras. Vanliga missuppfattningar relaterade till personer med en annan kulturbakgrund och funktionsnedsättning behandlas, liksom flyktingkris och trauma.
Ti 18.5
09.00-12.00 Konflikter en del av skolans vardag Ilse Hakvoort BE014
Mina egna anteckningar
Konfliktkunskapens ABC Konflikttriangel
13.00-16.00 Grupparbete- förebyggande arbete(bilaga 3) Diskussion valbar litteratur.
Obligatorisk litteratur
Jordan, Thomas (2006). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet.
On 19.5
09.00-11.30 Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller BE014
Mina egna anteckningar
12.30-15.30 ”Sluta gnälla som en liten bebis och va en stor kille nu” Anette Hellman BE014
Inställd föreläsning
Obligatorisk litteratur
Marianne & Persson, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Konflikter – relationsarbete – mobbning
I detta moment belyses olika typer av konflikter, dess uppkomst och förlopp samt olika strategier för
konflikthantering. Hur man kan kartlägga en konflikt belyses också. Barns relationsarbete i skolan diskuteras och problematiseras liksom mobbningsproblematiken.
Ti 27.4
09.00-12.00 Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan.
Marie Wrethander
Mina egna anteckningar
13.00-16.30 Fältstudieuppgift: meta-analys
Mina egna anteckningar
On 28.4
09.00-12.00 Interkulturella praktiker Kerstin von Brömsen
Mina egna anteckningar
13.00-16.00 Medling som social fostran Arja Kostiainen
Mina egna anteckningar
Fältstudieuppgift: Samtal med person med funktionsnedsättning/utvecklingshinder. Skickas senast 10.3. Metaanalys av fältstudieuppgiften den 27.4. Gör en metaanalys i arbetsgruppen dvs. försöka se likheter, skillnader och mönster utifrån begreppen förhållningssätt/bemötande, delaktighet och möjligheter/ svårigheter mellan era olika analyser av de samtal ni haft. ; Metaanalysen skickar ni till Inger Berndtsson. Till meta-analysen bifogas de individuella analyserna.
Omfång 3-4 sidor, exklusive referenslista. Skickas då den är färdigställd.
Funktionsnedsättning – samverkan – elevhälsa
Inom detta moment problematiseras vad det innebär att utvecklas och leva med funktionsnedsättning.
Interaktionen mellan individens förutsättningar och förutsättningar i miljön fokuseras. Funktionsnedsättningar och vad dessa får för pedagogiska konsekvenser för lärande och för utformningen av undervisningen belyses. Dessutom diskuteras betydelsen av att kunna samverka med föräldrar, företrädare för andra professioner och myndigheter för att skapa goda lärandemiljöer.
Ti 16.3
09.00-12.00 Utbildning, undervisning och utvecklingsstörning Ulla Alexandersson
Mina egna anteckningar
13.00-16.00 Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Kerstin Mars
Mina egna anteckningar
On 17.3
09.00-11.30 Elevhälsan och det multiprofessionella teamet: att hantera barn i skolsvårigheter.
Eva Hjörne
Mina egna anteckningar
12.30-16.00 Grupparbete – fältstudieuppgift (bilaga 2)
Obligatorisk litteratur
Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2006). Ansvar och sekretess i förskola ,skola och fritidshem. Kap 3, 5 och 10-11.
Stockholm: Liber
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Kap. 3-8
Jakobsson, Inga-Lill (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos.
SOU 2003.35För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeck – kommittén.
Kap 7-8, 11.
Samtal
I ett perspektiv där man förväntar sigfinna dolda resurser, finns en öppenhet som leder till ett möte
mellan människor och utvecklar samspel och kommunikation– grundstenar i arbetet. I detta perspektiv finns också etiska ställningstaganden, att mötas av respekt, artighet och värdighetfrån en eller flera personer.
Att möta ett genuint intresse som person där relationen är det viktigaste. (Danielsson & Liljeroth,Vägval och växande.) Människosyn och etik hänger nära samman.
Människosyn i praktiken --- Identitet
Identiteten rymmer starka känslomässiga och ickemedvetna faktorer som inverkar på vårt beteende.
Jämbördig kommunikation som etisk grund (Henriksen & Vetlesen, Etik i arbete med människor).
Resonera om i gruppen:
Om du utgår ifrån etiska ställningstaganden, att mötas av respekt, artighet och värdighet, hur skulle du då vilja inleda samtalet? Hur kan du berätta om ditt syfte med samtalet?
På vilket sätt kan du ge ramar för samtalet? (Till exempel, ge en förförståelse för hur långtid det kommer att ta, varför du är där, hur du kommer att hantera sånt som ni talar om).
Vad tänker du om din roll som samtalsledare i detta samtal?
Tänk efter på vilket sätt du lyssnar. Ger du tystnaden utrymme?
Hur kan du förbereda dig inför samtalet?
Vilka samtalsämnen är möjliga att föreslå utifrån ett etiskt perspektiv?
Kan ett alternativ vara att fråga personen vad han eller hon vill tala om?
Anpassar du dig språkligt till den du talar med? (Så att han eller hon förstår dig?)
Kan du tänka dig att ställa andra frågor till personer med funktionsnedsättningar än till andra vuxna personer? Kan du ge exempel på vad som kan skilja i frågor?
Styrs samtalet av dina frågor eller av personens val av samtalsämnen?
När du/ni har diskuterat och tänkt igenom era kommande samtal, föreslår jag att ni prövar på varandra i gruppen. Därefter föreslår jag att ni skriver ner era reflektioner.
Kommunikation – samspel – grupprocesser
I detta moment ingår gruppteorier, gruppens utvecklingsfaser, roller i gruppen, försvarsmekanismer och
samspel. Vidare behandlas teorier om kommunikation och samtal, samt tillämpningsövningar. Olika begrepp
såsom kommunikationsmönster/stilar, innehålls- och relationsnivå, dysfunktionell kommunikation, samtalstekniker, samtalsledarrollen, återkoppling, aktivt lyssnande m.m. behandlas.
Ti 9.2
900-1200 Samtalsmetodik I Anna-Karin Schuller
Mina egna anteckningar
1300-1430 Introduktion till fältstudieuppgift och metaanalys Inger Berndtsson
Mina egna anteckningar
1430-1600 Arbete i gruppen
On 10.2
09.00-12.00 Samtalsmetodik II Anna-Karin Schuller
Mina egna anteckningar
13.00-16.00 Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller
Mina egna anteckningar
Obligatorisk litteratur
Ahlberg, Anne (1999). På spaning efter en skola för alla. IPD- rapporter Nr. 1999:08 kap 6 (162-181) Göteborg: Göteborgs universitet, IPD. Särtryck 20s. (Läses av speciallärarna i kursen)
Engquist, Anders (19996). Om konsten att samtala. Kristianstad: Rabén Prisma
Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (red.) (2007) Handledning i pedagogiskt arbete. Kap. 1, 2, 9, 10.Lund: Studentlitteratur. (Läses av specialpedagoger i kursen)
Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Kap 1-4 Lund: Studentlitteratur.
9.2 Examinationsuppgift 1
Skriftliga individuella litteraturreflektioner
Uppgiften innebär att du under tiden från kursstarten fram till den 9.2 läser:
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. 425 s.
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1996). Vägval och växande – förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. 232 s.
Den 2 februari lägger vi ut frågeställningar på kursportalen utifrån respektive bok. Dessa ska du redogöra för, bearbeta samt reflektera över. Sammanställ detta i ett dokument som du skickar till respektive lärare senast den 24 februari. Omfång 3-4 sidor.
Frågeställningar:
Du ska diskutera, problematisera och reflektera över dessa i ditt dokument. Med att problematisera menar vi att ställa frågor snarare än att ge svar, att kunna väga för och emot, att se ”å ena sidan å andra sidan” samt att lyfta fram olika aspekter och motsättningar för att motverka förenklingar och generaliseringar.
Reflektion kännetecknas av ett kritiskt ifrågasättande där egna ställningstaganden synliggörs. Utifrån litteraturen gör du reflektioner över teoretiska resonemang kopplat till din pedagogiska verksamhet.
Skicka ditt dokument till respektive lärare senast den 24/2. Ni kommer att få skriftliga kommentarer på ert arbete senast två veckor efter inlämning. Tänk på att arbetsgruppen kan vara ett stöd även i denna uppgift.
1a Diskutera begreppet identitet utifrån olika teoretiska perspektiv?
1b Diskutera identitetsutveckling i relation till funktionsnedsättning/funktionshinder? Vilka omständigheter kan påverka identitetsutvecklingen?
1c På vilka sätt kan du som blivande specialpedagog/speciallärare bidra till en positiv identitetsutveckling?
2. Diskutera innebörden av begreppen anknytning, trygg bas och inre arbetsmodell?
På vilket sätt kan förståelsen för dessa begrepp påverka ditt förhållningssätt i din kommande yrkesroll
3. Vilka aspekter av begreppen självkänsla och självbedömning tas upp i litteraturen ovan och vad kan dessa få för pedagogiska konsekvenser?
4. ”Vi menar att allt handlande har mening för individen”. (sid 163 Danielsson& Liljeroth 1996)
Vad kan detta uttryck/påstående innebära det för dig som blivande speciallärare/specialpedagog?
5. Är det någon speciell kunskap/insikt som du utvecklat genom litteraturen, som du anser att du kommer att ha användning av som specialpedagog/speciallärare)
Inom detta moment studeras människans utveckling utifrån olika teoribildningar. Förhållningssätt
hur vi bemöter människor, särskilt de med funktionsnedsättningar och i svårigheter.
Kursen innehåller fem moment
1. Utveckling-förhållningssätt-etik
2. Kommunikation-samspel-grupprocesser
3. Funktionedsättning-samverkan-elevhälsa
4. Konflikter-relationsarbete-mobbning
5. Mångkultur-identitet-delaktighet
On 13.1
kl. 09.00-12.00
Kursintroduktion
kl. 13.00-14.30
Yrkesetik i praktiken Kennert Orlenius
kl. 15.00-16.00
Samtal och etik
kl. 16.10-17.10
To 14.1
kl.09.00-12.00
Förhållningssätt/tänkande och dess pedagogiska
konsekvenser Ingrid Liljeroth
Mina anteckningar
Steg i en lärandeprocess (bild som var med på föreläsningen - s. 104-105 med text)
kl.13.00-16.00
Anknytningsteori – bemötande och förhållningssätt Helena Pokka
Mina anteckningar
Obligatorisk litteratur
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Stud.litt.
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1996) Vägval och växande – förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber
Hört och läst!
Film:Hamnade på särskola - var inte utvecklingsstörd!
Aftonbladet 28/10-09: Rektor menar att dyslexi är ett uppfunnet handikapp!
Skolporten 4/11-09 Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever
i behov av särskilt stöd
Skolporten 4/11-09 Dyslexi på två språk: En multiple fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar
med läs- och skrivsvårigheter
Skolporten 5/12-09 Visualisera matematiken
En föreläsning av Maria Andrée utifrån Roger Säljös bok"Lärande i praktiken", Lärarhögskolan i Stockholm, 13:e mars 2006:
Sociokulturella perspektiv på lärande.
Socialvetenskap
| 
